Fång

Fång är en relativt vanlig åkomma som orsakar allvarligt lidande hos ponnyer och hästar. Sjukdomen kan ses som ett syndrom där en systemiskt påverkad individ visar karakteristiska symtom på smärta och hälta i samband med en inflammation i hovens lamellager och suldel.

Även om fång, under olika namn, varit beskrivet i litteraturen i 1000-tals år är veterinär- och forskarkåren inte helt ense om hur och varför sjukdomen uppstår. Fång kan ses som en följd av att djuret har ätit ett fodermedel som direkt eller indirekt orsakat en metabolisk störning som i sin tur föranleder en försvagning i hovens lamellager, men oftast finns en bakomliggande ämnesomsättningssjukdom såsom PPID eller EMS. (Se separata flikar).

Fång kan också ses i samband med andra sjukdomar såsom enterit (inflammerad tunntarm), kolik, kolit (inflammerad grovtarm) eller metrit (inflammation i livmodern) till följd av kvarbliven efterbörd.

Symtom

I det akuta skedet känner man att hästens hovar är mycket varma och hästen har en tydlig puls i blodkärlen på båda sidor av kotan. Den kraftigt drabbade hästen står i klassisk fångställning dvs med kroppsvikten förskjuten bakåt, framhovarna placeras framför kroppen och bakhovarna inunder kroppen. Hästen har mycket svårt att röra sig och är ovillig att göra så, den vill heller inte lyfta ett ben om man ber den om det. Vissa fånghästar får så ont att de bara vill ligga och har svårt att resa sig. Lindrigare fall kan se lite stappliga ut i trav och i vändningar.

Nedan följer en förenklad sammanfattning av de olika typerna av fång och behandlingen i stora drag.

Fång orsakad av PPID/EMS: numera erkänt som den absolut vanligaste orsaken till fång.

Foderförätning: traditionellt sett en av de mest välkända orsakerna till fång. Hästen/ponnyn kommer åt att äta stora mängder kraftfoder eller släpps på ett kraftigt grönbete, detta leder till störning i tarmfloran och efterföljande fång.

Förlossningsfång: ston som inte släpper efterbörden inom 3-6 timmar efter förlossningen löper risk att drabbas av förlossningsfång. Detta uppkommer eftersom efterbörden ”ruttnar” i livmodern och släpper ut bakterier och toxiner (gifter) i blodcirkulationen som i sin tur påverkar cirkulationen i hovarna. Speciellt känsliga för detta är kallblodiga hästar.

Belastningsfång: hästar som är kraftigt halta på ett ben under en längre tid kan drabbas av belastningsfång på det tidigare friska benet. Detta uppstår pga att när hästen inte kan belasta det ena benet kan den inte skifta vikt mellan benen som den normalt gör för att cirkulationen i hoven skall fungera.

Dessutom kan hästar få fång om de drabbas av kolik eller diarré – detta är också tillföljd av en störd tarmflora.

Behandling

Behandlingen av fång är i stort sett den samma oavsett grundorsaken.  Till att börja med skall hästen stallas in och stå i strikt boxvila på mjukt, torrt underlag, helst en tjock spånbädd. Halm och torvbäddar blir aldrig lika mjuka och sviktande för hästen att stå på som en spånbädd. Allt kraftfoder tas bort och hästen ges endast hö att äta, gärna ett sent skördat hö som innehåller mycket fiber och har lågt näringsvärde, inklusive ett lågt socker innehåll, gärna under 12%. Om sådant hö ej finns att tillgå kan en del av högivan ersättas med halm. Undvik också att ge morötter, äpplen, melass etc. Om hästen har diarré kan med fördel ett tarmflorestabiliserande medel ges. Veterinär skall tillkallas eftersom hästen bör få smärtlindrande medicin utskrivet.

Det är inte tillrådligt att transportera akut insjuknade fånghästar varför jag brukar rekommendera att hästen stabiliseras hemma i några dagar innan transport sker, detta kan gälla för till exempel röntgenundersökning. Numer finns portabla röntgenutrustningar vilket underlättar för både häst och hästägare eftersom röntgen kan ske hemma i stallet.

Om hästen är väldigt kraftigt påverkad eller har haft fång tidigare kan röntgen utföras i det akuta skedet, annars rekommenderar jag att man avvaktar 5 veckor efter insjuknandet innan röntgen utförs, då har eventuell rotation och sänkning av hovbenet i hoven hunnit ske.

Veterinären avgör hur länge hästen behöver vila i box och hur länge den behöver behandlas med smärtlindring. Ibland kan hästen få gå ut i en liten boxhage efter några dagar, hagen kan vara ca 5×5 meter om en sådan kan ordnas på mjukt sandunderlag.

När hästen har tillfrisknat gäller för de flesta fånghästar att regelbunden motion för att hålla nere vikten och hålla igång cirkluation och ämnesomsättning är nyttigt.

Den ”friska” fånghästen har alltid en större risk att få fång igen jämfört med en fullt frisk häst, därför är det viktigt att tänka på några saker i skötseln av fånghästen.

Hästen skall hållas i ett normalt hull, den får inte bli överviktig men skall naturligtvis inte heller få magra av. Foderstaten skall så långt det är möjligt vara baserad på grovfoder. Ett sent skördat hö är att föredra då det är mer fiberrikt och mindre näringsrikt än ett tidigt skördat hö. ANALYSERA grovfodret! Helst skall blött hösilage och ensilage undvikas. En häst som har svårt att hålla hull kan få ett ”bättre” hö. Om hästen kräver kraftfoder (gäller till exempel hårt arbetande hästar samt digivande och dräktiga ston) bör man välja foder med mycket fiber och lågt sockerinnehåll, fråga fodertillverkaren om råd.

En del fånghästar klarar inte av att gå på gräs överhuvudtaget, men många klarar det om man är mycket försiktig vid invänjningen, låt hästen ha kvar sitt grovfoder under invänjningen på gräs, undvik nattbete då sockerhalterna i gräset är högre under natten. Undvik också att hålla hästen på proteinrikt spätt gräs, hellre då på en uppvuxen vall med gammalt gräs. Använd gärna munkorg. Se till att hästen får regelbunden motion.