Fotskabb och rasp

Först ska vi reda ut några begrepp

  • Mugg – hudinfektion i karlederna, orsakad av bakterier och ofta även svampar. Ger skorviga och ibland såriga karleder, huden blir efter en tid förtjockad och valkig. Periodvis kan blödande eller fuktande sår förekomma.
  • Rasp – hudinfektionen har spridit sig upp längs benet ovanför karleden.
  • ”Böjvecks utslag” – hos vissa kallblod kan man ibland se skorvor och sår endast i hasvecket  (framsidan av hasleden) på bakbenen och i knävecket (baksidan av framknät) på frambenen. Orsaken till dessa diskuterar vi längre fram.
  • Fotskabb – ett litet kvalster kallat ”Chorioptes equi”. Detta kvalster lever på hudytan och livnär sig på hudavlagringar. Den har en livscykel (dvs den utvecklas från larv till fullvuxen) på 2-3 veckor. Den överlever utan värddjur (alltså i miljön) i upp till 2 månader eller mer. Under vintern ökar parasiten i antal. Kallblodiga hästar med mycket hovskägg är speciellt utsatta – inte bara för att hovskägget erbjuder en ombonad och trygg miljö för kvalstren utan för att dessa hästars hud är annorlunda än t.ex. varmblodens och därför tilltalar kvalstren mer än ”lätta” hästars hud gör.

Mugg och rasp hos arbetshästar orsakas som sagt oftast av fotskabb, när kvalstren kryper omkring under håret på benen på hästarna kliar och irriterar det – klassiska symtom på fotskabb är att hästarna står och stampar med fötterna både ute i hagen och inne i boxen/spiltan, de kan klia sig genom att gnaga på sina ben och letar gärna upp lämpliga ställen att skrubba benen mot.

Följden av detta kliande och skrubbande är att hudens skyddsbarriär skadas, det blir små rispor och sår genom vilka bakterier och svampar sedan kan tränga in i huden och infektera huden på djupet. Infektionen i sig kliar och irriterar också vilket gör att kliandet blir än mer intensivt och därmed skadas huden ytterligare – vi har nu kommit in i en ond cykel som kräver en hel del engagemang för att bryta.

Vissa kallblod får ”böjvecksutslag” – dessa är antingen orsakade av fotskabb och ses då oftast tillsammans med mugg och rasp. Hos hästar som endast visar upp dessa utslag kan det finnas en annan bakomliggande orsak – en defekt i huden cellers utveckling. Om så är fallet bör veterinär konsulteras om hästen är besvärad av det – behandling finns men måste ordineras av veterinär. Eftersom detta är relativt ovanligt och endast förekommer hos kallblod är det inte säkert att din egen veterinär känner till hur detta behandlas – denne kan i sådana fall gärna konsultera ett hästsjukhus.

Behandlingen av mugg och rasp hos kallblod bör alltid inkludera behandling mot fotskabb eftersom det är mycket svårt att komma till rätta med det ena problemet utan att bli av med det andra.

Chorioptes kvalstret är relativt motståndskraftigt mot bekämpningsmedel och har också en idealisk miljö att gömma sig i (ju mer hovskägg desto trevligare för kvalstren). Behandlingen måste således utföras i flera steg. Bäst resultat av behandlingen får man om man klipper  allt hovskägg (helst med maskinsax så att det blir riktigt kort) – men många vill inte klippa av hovskägget framförallt på utställningsindivider, och då får man räkna med att det tar lite längre tid att komma till rätta med problemet.

Behandling mot fotskabb

  • Behandling med ivermectinpreparat (avmaskningsmedel så som Ivomec, Bimectin och Noromectin) 2-3 gånger med 2-3 veckors mellanrum. Det florerar många rykten om att vanlig Ivomec som man ger i munnen inte fungerar och att man istället skall ge Ivomec i injektionsform, detta är helt fel och eftersom Ivomec injektioner till häst kan orsaka svåra bölder, feber, vävnadsdöd och andra biverkningar avråder jag starkt ifrån att använda injektion. Detta kan dock anses vara en behandling som bör undvikas pga resistensutvecklingen hos hästens inälvsparasiter.
  • Lokal behandling med Frontline spray – detta är ett preparat som är till för behandling mot fästingar hos hund och katt – men som fungerar utmärkt att behandla hästar med fotskabb med. Detta preparat har alltså INGEN indikation till HÄST enligt FASS vet. men används i relativt stor utsträckning även på hästar. Undertecknad har varit i kontakt med tillverkaren (Merial) som inte heller avråder från användning på häst eftersom inga biverkningar har rapporterats – själv har jag använt det till och med på dräktigt sto utan problem. 4-5 pumpslag / ben är lagom, se till att sprayen når huden och inte sprayas  bara på håret. Detta kan upprepas 2-3 gånger med ca 7 dagars mellanrum.
  • Lokal behandling med ohyresschampon till hund och katt såsom Dermocan eller Sebacil schampo kan också användas, istället för Frontlinesprayen. Det är viktigt att schampot får verka minst 10 minuter innan man sköljer bort det och det är också viktigt att man sköljer ur det noggrant. Sebacilschampot innehåller en typ av nervgift som dödar ohyran. Biverkningar hos hund och katt såsom kräkningar har rapporterats och det kan av den anledningen ej betraktas som en helt riskfri metod och bör därför endast användas endast som en sista utväg. Det är INTE testat på dräktiga djur och skall därför inte användas på dessa heller. Det är INTE godkänt för användning på häst och används på egen risk. Receptbelagt.
  • Behandling av hela hästen med Eprinex pour-on – detta är ett preparat mot ohyra och inälvsparasiter på nötkreatur, men är också effektivt mot Choriopteskvalstret. Häll en sträng längs med mankam och rygg. Detta preparat är INTE godkänt för häst och används på egen risk. Receptbelagt.
  • Jag har även fått tips från en hästägare som använt matolja på benen på sina fotskabbshästar att detta fungerar bra – oljan kväver skabbdjuren. Kladdigt men giftfritt! Dränk alla benen i matolja en gång i veckan ca 3 ggr.

Behandling mot mugg/rasp

  • Inledningsvis så måste så mycket ruvor och skorvor som möjligt avlägsnas utan att man skadar huden mer. Detta görs lämpligen genom schamponering med Klorhexidinschampo (t.ex Hibiscrub som kan köpas på apoteket eller K-hex schampo som kan köpas hos smådjursveterinärer). Schampot måste masseras in ordentligt och i och med det lossnar en hel del ruvor från huden – låt det sedan verka i 10 minuter innan det sköljs ur. Klorhexidinet är antibakteriellt och dödar därmed en hel del av de bakterier som orsakar hudinfektionen. Schamponeringen kan i svåra fall upprepas varannan dag tills resultat uppnås, men om man schamponerar så ofta kan ibland huden bli torr och då kan det vara bra att även behandla med ett mjukgörande balsam (finns att köpa hos smådjursveterinär) efteråt.
  • Torra och spruckna områden masseras med Salicylsyrevaselin (finns på apoteket) en eller flera gånger/dag. Detta för att hålla huden så mjuk som möjligt och hjälpa till som skyddsbarriär mot bakterier i miljön.
  • Under blöta och leriga höstmånader är det viktigt att försöka hålla hästarna i så torra hagar som möjligt och att om de blir leriga om benen skölja av detta dagligen med vattenslang. Leran innehåller bakterier och hjälper till att skapa en idealisk miljö på hästarnas ben för bakterier och svampar att frodas i.
  • Om hästen är rejält svullen i benen och/eller har variga sår eller om den visar hälta, feber eller är allmänpåverkad bör en veterinär tillkallas eftersom man ibland måste antibiotikabehandla svårare fall.

Ovanstående är en allmän vägledning till hur detta omfattande problem kan behandlas och självklart finns det hästar som det inte fungerar på.

Eftersom skabbehandlingen helst skall få vara ifred och verka under en tid men muggen kräver schamponering får man trixa lite själv och varva de olika behandlingarna med varann.

En häst med rejält mycket rasp, många sår och tjock hud på benen kan man börja med att behandla hela hästen med Eprinex och schamponera benen med klorhexidinschampo samt smörja med Salicylsyrevaselin 2-3 gånger / vecka i ett par veckor tills man fått bort det värsta av ruvor och infektion, därefter kan man lokalbehandla med Frontline spray 2 gånger i veckan i ett par veckor, eller med Sebacil 2-3 ggr med 1 veckas mellanrum. Efter denna inledningsfas kan man sedan varva schamponering och Frontline/Sebacilbehandling.

Miljö och andra hästar

Alla hästar som går i samma hage bör behandlas mot skabb eftersom kvalstret infekterar alla hästar. I de flesta fall är det bara kallbloden som visar symtom på fotskabb, men om prover tas från även varmblod och ponnier etc visar det sig att kvalstren finns även på de lättare hästarna – därför måste även dessa behandlas.

Kvalstren kan som tidigare nämnts överleva i mer än 2 månader i miljön, därför bör även stallet och utrustningen rengöras när man börjar sin behandling – i de flesta fall räcker det att men mockar ur allt strö och skurar boxen/spiltan. Borstar, filtar, vojlockar och seldon bör också rengöras.

Sammanfattning

Idealiskt är att ett skrapprov tas från huden där man kan påvisa kvalstret.
Lycka till med behandlingen och kom ihåg att alltid konsultera din veterinär innan Du påbörjar behandlingen.

Eftersom inga preparat för behandling av fotskabb hos häst finns registrerade görs ovan nämnda behandlingar på hästägarens egen risk. Ivomec är det enda av ovan nämnda preparat som är registrerat för behandling av häst (då för andra åkommor än fotskabb).

Kombinationen av Ivomec och Frontline är troligen den säkraste medicinska metoden att använda. Men tyvärr inte alltid den mest effektiva. Matolja är ett realtivt billigt och helt giftfritt/riskfritt behandlingsalternativ som kan vara ett bra alternativ att prova om man inte har så många hästar. Dessutom mjukar matoljan upp eventuella krustor i huden också.